Entrevista a Francisco Ubiera por pàgina sueca

http://www.svenskafans.com/varlden/mlsusa/Intervju-med-Francisco-UbieraA-landslagsman-for-Dominikanska-Republiken-430301.aspx

Intervju med Francisco Ubiera, A-landslagsman för Dominikanska Republiken

Francisco Ubiera är en 21-årig innermittfältare från Dominikanska Republiken. Trots att han fortfarande går på college har han redan hunnit med sju A-landskamper för sitt hemland och i den här intervjun berättar han bl.a. om sina egna fotbollsambitioner och om fotbollens status i Dominikanska Republiken.

Det har varit lite karibiskt tema på sistone här på MLS-sidan. För ett par veckor sen hade vi en intervju med Ashton Bennett, den jamaicanske målmaskinen från Coastal Carolina University, och här kommer nu en intervju med en A-landslagsman för Dominikanska Republiken. Förhoppningsvis kan det här karibiska temat hålla i sig ett tag till, för det är helt klart på många sätt en jäkligt intressant del av världen.

Francisco Ubiera föddes 21 augusti 1990 och han kommer från staden La Romana i den östra delen av Dominikanska Republiken. Francisco, eller "Fran" som han kallas, spelar idag för Florida Tech och kommer att berätta utförligt om sin fotbollsbakgrund längre fram, så jag tar nu och berättar lite kort om Dominikanska Republikens landslag och Ubieras framträdanden där.

Dominikanska Republiken är som bekant ingen stormakt inom fotboll. De ligger för tillfället på 131:a plats på FIFA:s världsranking, i kvalet till VM 2014 slog de först det lilla öriket Anguilla med totalt 6-0 i ett dubbelmöte för att sedan komma tvåa i en grupp som de hade behövt vinna för att få kvala vidare. Övriga lag i den gruppen var El Salvador, som inte tappade en enda poäng och fick 20-5 i målskillnad på sex matcher, Surinam och Caymanöarna. Dominikanska Republiken tog åtta poäng i gruppen, detta efter en hemmavinst mot Caymanöarna, en bortavinst mot Surinam och sen oavgjort hemma mot Surinam respektive bort mot Caymanöarna. Francisco Ubiera deltog i fyra av kvalmatcherna, i bortamatchen mot El Salvador där det blev förlust med 2-3 blev han utvisad efter två gula kort. Om jag har räknat rätt är Ubiera nu uppe i totalt sju spelade A-landskamper.

Det är ganska dåligt med profilstarka spelare i det dominikanska landslaget i dagsläget. Utöver Ubiera finns det ytterligare ett par collegespelare i USA, en anfallare i Puerto Rico Islanders (spelar i NASL), en back som spelar i schweiziska andraligan, en mittfältare som spelar i italienska Pro Vercelli i Lega Pro Prima Divisione, en anfallare som har hamnat i Bosnien av alla ställen och en målvakt i panamanska ligan. I övrigt spelar alla deras landslagsspelare i klubbar i hemlandet.

Ubiera går som sagt fortfarande på college, sin plats i A-landslaget till trots. Skolan som han går på heter Florida Institute of Technology men kallas i folkmun Florida Tech. Skolan ligger i Melbourne, en ganska liten stad belägen mitt på Floridas östkust knappt tio mil sydost om Orlando. Skolans lag, där det spelar ett antal svenskar (mer om detta senare), heter Panthers och spelar i NCAA Division II. De spelar i en conference vid namn Sunshine State Conference med enbart lag från Florida. På två säsonger på Florida Tech har det blivit 25 matcher och ett mål för Ubiera. En av de främsta anledningarna till att jag ville göra en intervju med Francisco Ubiera var just att han är A-landslagsman trots att han fortfarande går på college. Nu går vi till själva intervjun.

Till att börja med, berätta lite om din karriär som ungdomsspelare hemma i Dominikanska Republiken!

- Jag gick på Abraham Lincoln School i min hemstad La Romana. Vi hade ett väldigt bra fotbollslag under nästan tio års tid och jag hade turen att ha väldigt bra brittiska tränare och mentorer i laget. Det var början på min karriär, och sen drog jag till mig intresse från flera lokala klubblag efter att ha spelat i ett par turneringar. Jag blev uttagen i landslaget, först på U17-nivå. Jag jobbade mig upp och representerade Dominikanska Republiken på varenda ungdomsnivå innan jag fick göra min A-landslagsdebut mot Trinidad & Tobago i oktober 2008, under mitt sista år på high school.

Hur fick du möjligheten att flytta till USA?

- Under sommaren 2008 deltog jag i University of Virginias fotbollsträningsläger i en vecka. Under tiden där tränade jag med spelare från hela världen och pratade med flera tränare. Scott Jackson var den första som föreslog att jag skulle komma till USA och spela på collegenivå. Ett flertal skolor bjöd in mig på provträning, huvudsakligen i Florida, och det blev en fråga att på allvar ta ställning till inför mitt sista år på high school. Efter min provträning hos Florida Tech kom Fidgi Haig, tränaren för skolans damlag, till mig och erbjöd mig hjälp med att hitta en skola där jag skulle få spela. Han kände flera personer i tränarstaben hos Florida Gulf Coast University och lade in ett gott ord för mig. Jag bestämde mig då för att spela för Florida Gulf Coast University under våren 2009.

Hur kom det sig att du valde att byta från Florida Gulf Coast University, och hur trivs du på Florida Tech?

- Efter att ha ”redshirtat”* min första säsong på Florida Gulf Coast University kände jag att jag var tvungen att få spela regelbunden fotboll för att nå min fulla potential. Jag kontaktade Fidgi Haig och berättade att jag övervägde att byta skola. Jag pratade sen med tränaren Robin Chan, tränaren för herrarnas fotbollslag på Florida Tech, och han ville gärna ha mig i deras trupp. Jag trivs väldigt bra på Florida Tech. Jag spelar mycket, känner mig bra och trivs med den fina kemin i laget. Jag gillar att skolan tar både sport och studierna på allvar. Jag jobbar mot en civilingenjörsexamen.

Vilka är enligt dig de bästa spelarna för tillfället i Florida Techs lag?

- Det är en svår fråga. Jag tycker att vi har många talangfulla spelare i vårt lag. Alla är väldigt skickliga på olika delar av spelet.

Hur sköter sig svenskarna i laget?

- Kalle (Månsson), Linus (Rikardsson), Hampus (Rikardsson) och Kristofer (Andersson) är alla mycket bra spelare och deras spelstilar är väldigt nyttiga för vårt lag. De har imponerande arbetsmoral och disciplin, vilket ger stadga till vår backlinje och vårt mittfält. Sverige bör vara stolta!

Hur upplever du fotbollsintresset i Florida?

- Det är rätt bra intresse. Man ser mycket spontanmatcher när man åker runt, folk går på många matcher och fansen är väldigt entusiastiska. Många spelare på universiteten runtom i staten är från just Florida och det kan bara vara ett bra tecken.

Vilka är dina framtida ambitioner när det gäller fotboll? Kommer du att ta din examen innan du försöker dig på en karriär inom professionell fotboll?

- Min främsta prioritet är att göra klart min examen, men en möjlighet att spela professionellt skulle givetvis vara en dröm som går i uppfyllelse och en sån möjlighet skulle jag verkligen överväga.

Skulle du vilja spela i MLS i framtiden? Är det något särskilt lag som du skulle föredra?

- Ärligt talat så skulle jag vara glad bara om jag fick chansen att spela i MLS, helt oavsett lag. Ligan växer snabbt både vad gäller kvalitet och publik och en chans att få spela på en högre nivå skulle jag verkligen trivas med.

Vilken position föredrar du att spela på och hur skulle du beskriva dig själv som spelare?

- Jag gillar mest att spela som defensiv mittfältare, som Sergio Busquets. Hans spelförståelse håller högsta klass och hans passningsspel är elegant och enkelt. Jag vill tro att jag en dag ska kunna spela som honom.

Vilket är ditt bästa ögonblick med landslaget än så länge? Vem är den bästa spelaren du har mött med landslaget?

- Vinsten i Surinam var absolut en höjdpunkt. Vi åkte till deras hemmaplan och slog dem med 3-1 i VM-kvalet. Det var verkligen något speciellt. Den bästa spelaren jag har mött är Dwight Yorke. Även mot slutet av sin karriär såg man den skicklighet som gjorde honom till en av världens bästa anfallare.

Vem är den bästa dominikanske spelaren för tillfället? Finns det några unga lovande spelare från Dominikanska Republiken, förutom du själv?

- Vårt land är inne i en bra period just nu när det gäller att producera skickliga unga spelare, så det är svårt att välja bara en. Vi har ett par duktiga målvakter som har spelat i Brasilien,Uruguay, Trinidad & Tobago och Argentina. Jag tror absolut att man inom ett par år kommer att höra talas om många fler dominikanska spelare som spelar i storklubbar runtom i världen.

Hur stor är fotbollen som sport i Dominikanska Republiken, jämfört med andra populära sporter?

- Baseboll är ju den dominerande sporten och vårt land har producerat väldigt många duktiga spelare. Men jag tror att fotbollen håller på att få ett bra fotfäste och den kommer att fortsätta att växa med landslagets framgångar.

Vilket land är Dominikanska Republikens främsta rival när det gäller sport?

- Kuba är nog vår största rival när det gäller sport överlag. Länderna är lika varandra både vad gäller sport och kultur. Självklart är det också stort intresse kring fotbollsmatcher mot Haiti, med tanke på det stora antalet haitier som bor i Dominikanska Republiken och ländernas historia.

Då tar vi och tackar Francisco, som verkar vara en förbannat vettig kille med båda fötterna på jorden, för den här intervjun och önskar honom all lycka framöver både med studierna och fotbollen. Vi skickar även ett tack till Ryan Jones på Florida Tech som hjälpte mig att få kontakt med Francisco!

* Redshirt är ett uttryck inom collegeidrott som det saknar en svensk översättning till. Det är också ganska svårt att förklara så jag snor helt skamlöst en förklaring från engelska Wikipedia: "Redshirt is a term used in American college athletics that refers to a delay or suspension of an athlete's participation in order to lengthen his or her period of eligibility. Typically, a student's athletic eligibility in a given sport is four seasons, a number derived from the four years of academic classes that are normally required to obtain a bachelor's degree at an American college or university. However, a student athlete may be offered the opportunity to redshirt for up to two years, which allows the athlete to spread those four years of eligibility over five, or sometimes six years. In a redshirt year, a student athlete may attend classes at the college or university, practice with an athletic team, and dress for play but he or she may not compete during the game."